Afasi

Afasi uppstår efter en förvärvad hjärnskada. Vanligtvis beroende på en stroke, men även tumörer eller traumatiska skador som trafikolyckor, idrottsskador och gatuvåld.

Många som har afasi har också andra nedsatta funktionsförmågor, exempelvis kognitiva och fysiska funktioner.

Varje år får mellan 8000 till 10 000 personer afasi. Av dessa är cirka 35 procent i yrkesverksam ålder.

Vad är afasi?

En person med afasi har varierande svårigheter med att tala, förstå tal, läsa och/eller skriva, men har ofta oförändrat intellekt. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Närminnet kan också ha påverkats.

En del personer som har fått afasi kan bli återställda, men för de flesta finns svårigheterna kvar under en lång tid och blir något man får lära sig att leva med. Det är relativt vanligt att personer som får tillbaka stora delar av talet fortfarande kan ha svårt att läsa, skriva och/eller räkna.

Svårt att delta på lika villkor

Afasi är en osynlig funktionsnedsättning som ofta begränsar livet. Att ha svårt att kommunicera gör det besvärligt att vara delaktig i samhället på lika villkor som andra.

Förändrade funktionsförmågor

Många som har afasi har även:

  • Kognitiv funktionsnedsättning: Hjärntrötthet,  försämrad koncentrationsförmåga, minnesfunktion och initiativförmåga. Även den pragmatiska funktionen kan ha påverkats.
  • Fysisk funktionsnedsättning: Halvsidesförlamning som kan innebära nedsatt funktion i ben, arm och hand. En del använder rollstol.
  • Psykisk ohälsa: Allt från nedstämdhet till djup depression
  • Medicinsk funktionsnedsättning: En del får även epilepsi som en följd av den hjärnskada som uppstått vid exempelvis stroke eller tumör.


Läs mer om afasi i informationsbroschyren

Länk till information om afasi på flera olika språk