Stroke, afasi och epilepsi

Det är vanligt att ha både afasi och epilepsi efter en stroke. Med rätt medicinering kan personen bli anfallsfri.
Ett epileptiskt anfall uppstår på grund av ett plötsligt utbrott av okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnbarkens nervceller. Hur anfallet yttrar sig beror på vilka områden i hjärnan som engageras i denna överaktivitet. Ett anfall kan framkallas av speciella tillfälliga omständigheter som på olika sätt kan verka retande på hjärnbarken, till exempel hög feber, vissa droger och läkemedel, eller akuta sjukdomar eller skador i hjärnan. Sådana epileptiska anfall brukar kallas akutsymptomatiska eller provocerade, och har en relativt låg risk för att återkomma så vida inte de provocerande omständigheterna upprepas.

Ett oprovocerat epileptiskt anfall kan också vara en engångsföreteelse. För att en person ska anses ha epilepsi ska vederbörande ha en varaktig benägenhet att få upprepade oprovocerade epileptiska anfall. I allmänhet ställs därför diagnosen först efter att en person haft två anfall under någorlunda normala omständigheter.

Vanligt med epilepsi efter stroke

Varje sjukdom eller skada som påverkar hjärnbarken medför en risk för epilepsi. Därför är det inte konstigt att personer som insjuknat i stroke också har en förhöjd risk att senare utveckla epilepsi. I själva verket är stroke den vanligaste orsaken till epilepsi i vuxenålder. Man räknar med att åtminstone 20 procent av alla som debuterar i sin epilepsi som vuxna, har en tidigare stroke som orsak. Epileptiska anfall uppträder hos ungefär var 20:e patient i samband med det akuta strokeinsjuknandet. Sådana anfall, under första veckan efter stroke, anses bero på den akuta pågående strokeskadan. De har en relativt liten tendens att återkomma och betraktas som akutsymptomatiska anfall och utgör alltså inte epilepsi.

Förhöjd risk i mer än tio år

Men en genomgången stroke kan också leda till att epileptiska anfall uppkommer senare utan ytterligare provocerande omständigheter. Om ett anfall uppträder efter den akuta fasen, det vill säga mer än en vecka efter stroke, är risken att det ska komma flera anfall så stor att man kan anse att personen har epilepsi.

Hur många får då epilepsi av alla som haft stroke? Man har uppskattat att det kan röra sig om 5-10 procent. Risken är sannolikt högre efter hjärnblödning jämfört med hjärninfarkt och också högre efter en svår stroke jämfört med en lättare. Risken är störst under det första året efter stroke men risken att få epilepsi är fortfarande förhöjd mer än 10 år efter strokeinsjuknandet.

Bra effekt av medicinering

Eftersom afasi är en vanlig konsekvens av stroke är kombinationen afasi och epilepsi inte helt ovanlig. Att ha afasi, på grund av stroke eller av annan anledning, och dessutom få epilepsi innebär naturligtvis en extra börda med ny osäkerhet och oro. I allmänhet innebär det att man behöver börja medicinera för att minska risken för anfall, och denna behandling är mångårig inte sällan livslång. Behandlingseffekten är dock ofta god.

Flertalet som får epilepsi efter stroke kan hållas anfallsfria med läkemedelsbehandling. Man behöver dock välja läkemedel noga så att det passar tillsammans med de andra mediciner som till exempel strokepatienten ofta tar. Enstaka epilepsimediciner kan också som en ovanlig biverkan förstärka talsvårigheter. Dosen behöver också prövas ut individuellt så att man får en bra effekt utan besvärande biverkningar.

Text av Torbjörn Tomson, professor och överläkare, Karolinska Institutet. Texten publicerades första gången i Tidningen Afasi 3-4 2015