Vad kan en arbetsplats göra för att underlätta för personer med nedsatt kognitiv funktionsförmåga? Tydlighet, arbetsuppgifter som en person tycker är roliga och redan har goda kunskaper om gör det lättare att klara av arbetsuppgiften, visar forskningen.
Mer än hälften av befolkningen, 55 procent, har någon gång en kognitiv funktionsnedsättning. I siffran ingår både varaktiga kognitiva funktionsnedsättningar inom det neurologiska området, som exempelvis stroke/afasi, ADHD eller psykiatriska diagnoser samt de som på grund av exempelvis stress eller depression tillfälligt får en kognitiv nedsättning.
Vad påverkar kognitiv funktionsförmåga?
I Arbetsmiljöverkets rapport ”Den hjärnvänliga arbetsplatsen” sammanfattas arbetsmiljörelaterade hinder för de som har nedsatt funktion inom något eller flera av nio kognitiva områden:
-
- Språk
- Exekutiva funktioner (exempelvis arbetsminne)
- Minnesfunktioner (episodiskt och semantiskt minne)
- Spatiala funktioner (exempelvis orientera sig i en miljö, igenkänning av föremål)
- Snabbhet
- Uppmärksamhet
- Emotion/social kognition
- Mental trötthet
- Globala kognitiva förmåga/intelligens
När en person har nedsatt funktionsförmåga, eller stora problem, inom flera av de kognitiva områdena påverkar det den globala kapaciteten/intelligensen. Forskningen visar också att hjärnan använder en rad olika minnessystem och att vi har många minnesfunktioner och sätt att minnas på. Emotion och kognition hänger också ihop. Exempel kan en person med afasi som berörs starkt positivt eller negativt av något få extra svårt att hitta orden.
Vad gör att en arbetsuppgift fungerar för en person?
Utgångspunkten är vilken arbetsuppgift som ska göras. Vad är syftet med den? Vilka krav ställs? Vilken tid finns för att utföra uppgiften? Därefter visar forskarna att det är det tre huvudfaktorer som påverkar en persons förmåga att utföra dem:
-
-
- Förhållningssätt. Strategier för att förhålla sig till situationen, intentioner och aktiviteter.
- Individen. Ålder, förmågor, erfarenhet, sjukdom, skadelokalisering (var skadan sitter i hjärnan), sjukdomsförlopp, behandling, biverkningar, personlighet.
- Arbetsmiljön. Vilket stöd som ges (genom sammanhang samt kognitivt stöd), träning, kontakten mellan människor (interpersonell situation), fysiska faktorer (ostördhet, teknikstöd), organisation och arbetstider.
-
Vilken arbetsmiljö mår hjärnan bra av?
Vilka strategier gör arbetsmiljön så bra som möjligt? De tre forskarna påpekar att de strategier som är bra för personer med kognitiv funktionsnedsättning optimerar arbetsmiljön för alla.
-
-
-
- Sensorisk förstärkning – göra information tillgänglig för medvetna processer. Exempel: text till tal eller tal till text-omvanligt. Höja volymen. Höja ljusstyrkan.
- Tydlighet – öka kontraster, minska brus/buller, minska nödvändig information till ett minimum, minska rörighet. Exempel: undvika öppna kontorslösningar, stäng av musik i gemensamma miljöer, inga onödiga skyltar eller anslag, röj arbetsplatsen ofta.
- Multimodalitet – både text och bild, erbjud gärna haptisk information (via beröring) om möjligt. Exempel: Komplettera instruktioner med videoklipp.
- Kontextuellt stöd (stöd genom sammanhang) – utnyttja enkla och tekniskt avancerade hjälpmedel, struktur, utnyttja kunskaper, utnyttja intressen. Exempel: Använd kalender och påminnelser, checklista, för dagbok, schema för arbetsdagen, tydliga instruktioner, fokusera arbetet på det man vet mest om. Fokusera arbetet på det man tycker är roligt.
- Träning – återerövra förlorade förmågor. Exempel: Varierad praktisk träning.
- Optimal ansträngning – hitta en balans mellan aktivitet och vila. Öka vitalkapaciteten. Exempel: vila före en uppgift, en fast egen arbetsplats, vilrum, fysisk träning.
-
-
Bland de saker som forskarna till rapporten lyfter lite särskilt är att hjärnan utvecklas mer när den gör saker som personen tycker är roligt att göra. Utnyttja gärna tidigare kunskaper som en person har, hjärnan minns lättare då. Det är också viktigt att utmana hjärnan lagom – alltför lätt och alltför svårt är lika illa. Det ska vara lite lagom svårt så att en person får anstränga sig men ändå klarar av det.
Källa: Arbetsmiljöverkets rapport Den hjärnvänliga arbetsplatsen 2014:2. Författare: biträdande professor, Thomas Karlsson, Fil doktor Elisabet Classon och professor Jerker Rönnberg, från institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.