Vad är tillgängligt för personer med afasi?
Tillgänglighet handlar om en blandning av strukturella och individuella anpassningar. Afasiförbundet listar i flikarna till höger några exempel på åtgärder som underlättar för många med afasi att kunna delta på lika villkor. Men det är viktigt att komma ihåg att de individuella skillnaderna är stora. Exempel på åtgärder som ges är inom kommunikation, information, kognition och fysisk tillgänglighet.
Personer med annat modersmål än svenska
För personer med afasi och annat modersmål än svenska är det oftast nödvändigt att få nedanstående anpassningar och information på sitt eget modersmål.
Genom Afasiförbundets internationella samarbete finns information om afasi framtaget på ett stort antal språk. Läs mer.
Bristande tillgänglighet utgör hinder
Det är ofta svårt att ta sig och att använda olika miljöer, varor och tjänster på grund av bristande tillgänglighet.
Läs mer om kommunikativ, informativ och kognitiv tillgänglighet på Myndigheten för delaktighet www.mfd.se samt på Myndigheten för tillgängliga medier www.mtm.se
Många fysiska hinder går att ta bort med enkla medel och med kunskap. Läs mer om enkelt avhjälpta hinder på Boverkets webbsida.
Kommunikation
Afasi innebär svårigheter att tala och förstå tal. Det är därför viktigt att utveckla alternativa sätt att kommunicera på.
Hur kan du hjälpa till att skapa tillgänglighet?
• Var lyhörd för den du pratar med
• Ge tid
• Avbryt inte
• Lyssna
• Kommentera och bekräfta att du har förstått
• En bra struktur för samtalet underlättar
• En del med afasi har svårt att förstå ord. Då kan det vara viktigt att talet är långsamt och tydligt. Andra behöver inte långsamt tal för att förstå.
• Fyll inte i ord till personer som du inte känner väl och vet att de uppskattar det.
Kommunikationspartner-träning
Afasiföreningen i Stockholms län/Afasi Center ger kurser till anhöriga och personal med tillstånd från professor Aura Kagan och Aphasia Institute i Toronto som utvecklat SCA.
Bildstöd och alternativ kommunikation (AKK)
Bildkommunikation är viktigt att använda för att kommunicera med personer som fått afasi. Bildstöd är viktigt för alla med afasi i akutskedet och det kan underlätta för många även senare Bildstöd kan användas för att inleda ett samtal, leda in samtalet på rätt ämne eller spår samt verifiera att båda personerna ömsesidigt har förstått varandra.
Samtalsmattor (Talking Mats) används ibland till vuxna med afasi. För personer som har vissa former av afasi och kommunikativa hinder kan det vara ett bra stöd med samtalsmatta. Det är viktigt att all alternativ kommunikation anpassas utifrån målgruppen. Bilder som är framtagna för barn ska exempelvis inte användas till vuxna då många uppfattar det som förminskande.
Bildtelefoni
En del med afasi tycker det är svårt att uppfatta och förstå tal via telefon. Ett sätt att underlätta kommunikationen är att använda bildtelefoni, som exempelvis Skype eller Facetime.
Möjligt att prata direkt med en person
Allt fler myndigheter och vårdinrättningar digitaliseras. Med hjälp av knapptryck till en växel eller med frågor till en virtuell karaktär på webbsidor ska en person hamna rätt. För de flesta med afasi utgör detta ett hinder. Många med afasi har behov att prata direkt med en person som har tid att lyssna och kan hjälpa till eller guida så att personen kommer rätt. Allra lättast är det för många att prata om man både kan prata med, och se, personen samtidigt som exempelvis vid ett Skype-samtal.
Information
Det är vanligt att personer med afasi har svårt att läsa och/eller skriva. En del har även en kognitiv nedsättning som gör det svårt att tolka och bearbeta information. En del har svårigheter att känna igen tal och att räkna.
Muntlig information
Eftersom det är vanligt att personer med afasi har svårt att läsa är det viktigt att även erbjuda möjlighet till muntlig information när man vill nå målgruppen. Men det är bra att komma ihåg att för en del personer som har afasi gäller dock det omvända; de har stora svårigheter att förstå muntlig information och har lättare att förstå skriftlig information.
Tillgänlig text
Texter som har tagits fram i Lättläst är bra för många med afasi. För många underlättar det att kunna lyssna och läsa samtidigt.
Det är viktigt att texten har en tydlig och logisk uppbyggnad och struktur. En rolig text lockar ofta till läsning. Ingresser, inledningar, läsingångar och mellanrubriker är viktiga för att skapa en känsla för text, fakta och sammanhang.
Att minska radlängden är ett sätt att göra texten mer tillgänglig och lättläst. Ett annat sätt är att inte använda versaler eller kursiv text.
Siffror kan med fördel presenteras både som siffra och som text, exempelvis 3 (tre).
Texter ska gärna anpassas utifrån Myndigheten för delaktighets (tidigare Handisam) riktlinjer för tillgänglig information/kommunikation. Länk till Myndigheten för delaktighet.
Sammanfattningar
Sammanfattningar, gärna i punktform, underlättar mycket för personer med afasi. När det gäller att göra sammanfattningar är det viktigt att de är specifikt hållna så att personer får en uppfattning av vad texten innehåller. Korta meningar är att föredra, men samtidigt är det viktigare att en mening blir begriplig och lättförståelig än att den är kort.
Alternativa format
Det är viktigt med tillgång till texter i olika format, exempelvis Lättläst eller DAISY och talsyntes så att en person både kan titta på eller läsa texten och höra den samtidigt.
Läs mer om Lättläst på Myndigheten för tillgängliga mediers webbplats www.mtm.se
Bild och grafik
Personer som har kognitionsproblematik som exempelvis perceptuella svårigheter eller problem med ögonrörelser eller synbortfall (vanligt bland personer med afasi) är det viktigt med grafisk tydlighet och rena och enkla bilder.
För en person som har svårt att hitta ord och benämningar är det viktigt att en bild är tydlig och inte innehåller flera olika motstridiga element och informationer samtidigt. Bilden ska hänga samman med texten och förstärka textens eller ordets budskap.
Många med afasi uppskattar fotografier mest för de situationer där det är möjligt att använda, men om det handlar om att exempelvis beskriva känslor kan detta bli svårt. Det är viktigt att välja bilder som är anpassade för åldersgruppen, så att en vuxen person med afasi som tränas i bildkommunikation inte presenteras för bilder och grafik som är anpassade för barn. Det finns flera olika bildsystem som kan användas exempelvis Pictogram eller Widgit. Några bilder kan laddas ned gratis, exempelvis via Material att ladda ner
Kontraster
I medier där det är möjligt att anpassa texter, exempelvis webb, ska en text kunna anpassas i spannet mellan hög kontrast (exempelvis svart text på vit botten) och lägre kontraster med färgad text mot färgad bakgrund (exempelvis grön text på brun botten).
Typsnitt
Vad som är ett bra och fungerande typsnitt för personer med afasi varierar. Många tycker dock att arial-liknande typsnitt (utan klackar) tillhör de som är lättast att läsa. Afasiförbundet använder därför arial-liknande typsnitt i våra egna material.
Vid digitala utskick är det bra att förutom i tillgängliga PDF:er (PDF som är möjliga att läsa med hjälp av talsyntes) skicka ut texter i word. Det skapar möjlighet för den som ska läsa att välja om de vill ändra typsnittet i word till ett annat format som upplevs som mer lättläst och tillgängligt. Det gör det även möjligt att anpassa till fungerar olika läsprogram för talsyntes.
Kognition
Det är vanligt att personer med förvärvade hjärnskador som afasi får även förändrade kognitiv funktionsförmåga. De som får hjärntrötthet har svårt att hålla koncentrationen uppe och vara aktiv.
Vad innebär kognitiv nedsatt funktionsförmåga?
Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Kognition handlar om förmågan att tänka, känna och lära för att skapa ordning och begriplighet i tillvaron.
Kognitiva funktioner kan delas in i exekutiva funktioner, minne, generaliseringsförmåga, perception, stresstålighet och mentaliseringsförmåga. Läs mer om kognitiva funktioner.
Nedsatt kognitionsförmåga är inte det samma som intelligens men kan innebära att det är svårare att använda sig av sin intelligens. Det finns många hjälpmedel som gör det lättare att på olika sätt strukturera information och minnesfunktioner eller orientera sig i lokaler så att tillvaron blir enklare.
Exempel på stöd
God förberedelse, bra struktur, tydlighet och möjlighet till personligt stöd och individuell anpassning är viktigt för många personer med kognitiv funktionsnedsättning.
Bra och tydlig skyltning, tillgängliga utrymningskartor vid brand, möjlighet att fråga personer om hjälp och ledsagning är exempel på andra viktiga frågor.
Det är även viktigt att ha möjlighet till rast, till vilrum och till individuellt anpassad arbetstid eller studiegång.
Hjälpmedel för självständighet och delaktighet – MFD
Fysisk tillgänglighet
Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Stroke leder ofta till att halva sidan av kroppen blir förlamad (hemiplegi).
För personer som fått afasi handlar det i de allra flesta fall om höger sida av kroppen. En del återhämtar sig ganska snabbt, medan andra får en bestående fysisk funktionsnedsättning. Nedsatt funktionsförmåga i hand, arm och ben är vanligt liksom nedsatt syn, eller synfältbortfall. Epilepsi är även förekommande hos personer med afasi.
Vilka svårigheter är vanliga?
Allt som är svårt att göra med endast en hand. Det kan exempelvis vara svårt att öppna förpackningar, lyfta ned och bära en sak, öppna en tung dörr, skära upp mat.
Många har svårt att förflytta sig och gå. Det är vanligt att ha svårt att gå i trappor och det är nödvändigt med transporter som gör att man slipper gå långa sträckor samt tillgång till hiss.
För dem som använder rullstol eller rollator är det viktigt att det exempelvis finns ramper med rätt lutning, hissar, dörröppnare, handikapptoaletter samt att olika hinder som trappor, för små dörröppningar, trösklar och trång möblering tas bort. Det är även viktigt att saker ska vara åtkomliga från sittande läge (till exempel mat, information), skyltar ska vara möjliga att läsa med mera.
Synnedsättning eller synfältsbortfall gör det viktigt med dels informativ tillgänglighet, dels fysisk tillgänglighet. Fysik tillgänglighet kan handla om exempelvis kontrastmarkeringar av trappor och trappsteg, ledstänger och ledstråk, tydlig skyltning och ledsagning.
Läs mer om tillgänglighet på Myndigheten för delaktighet (länk).