Språkstörning/DLD och flerspråkighet

Flerspråkighet orsakar aldrig en språkstörning. Tillgång till två eller flera språk är en fördel eftersom språken kan ta hjälp av varandra.

Ett av tillvarons större underverk är språket och inte minst små barns snabba språkutveckling. Ännu större blir förundran när man ser barn tillägna sig mer än ett språk. Detta är faktiskt det vanligaste eftersom majoriteten av jordens barn är flerspråkiga.

Behöver få höra båda språken
Barn som möter flera språk börjar inte tala senare, och tillägnar sig sina språk i ungefär samma takt som enspråkiga barn om de har god tillgång till sina språk; ibland kan ordförrådet ta lite längre tid eftersom en del ord finns på båda språken. Ordförråden är inte heller samma på de olika språken, eftersom de används i olika sammanhang. Ett flerspråkigt barn har ofta fler ord som förknippas med hem och familj på sitt modersmål, medan ord som hör till förskola och skola är fler på andraspråket. En annan sak som kan påverka språkutvecklingen är om de bor i områden med mycket få kompetenta andraspråkstalare. Finns det få talare av deras modersmål också, får de höra och tala även detta språk i för liten utsträckning.

Tecken på språkstörning vid flerspråkighet
Exempel på sådana tecken är att barnet ger mycket svaga eller inga kommunikativa signaler på något av sina språk, och inte heller deltar i låtsaslek eftersom det förutsätter förmåga till samspel. Tecknen på språkstörning är i allmänhet desamma för en- och flerspråkiga barn, men de flerspråkiga barnens långsamma språkutveckling anses ofta bero på flerspråkigheten. Denna föreställning innebär att barnen får vänta på den hjälp de behöver, men flerspråkighet orsakar aldrig en språkstörning. I stället bör man jämföra barnet med andra flerspråkiga barn, och det barn som utvecklas mycket långsammare språkligt bör utredas av logoped.

En fördel att ha flera språk
En ofta ställd fråga är om ett barn klarar att lära sig mer än ett språk även om det är mycket sent i sin språkliga utveckling. Forskningen visar entydigt att man inte ska ta bort ett språk, eftersom den huvudsakliga skillnaden då blir att i stället för att utvecklas långsamt på två språk utvecklas barnet långsamt på ett språk; det är ju inte flerspråkigheten som orsakar språkstörningen. Tillgången till två eller flera språkliga system är faktiskt en fördel för barnet, eftersom språken kan ta hjälp av varandra. Ett exempel är att plural, det vill säga flertal, kan vara enkelt att göra på det ena språket, men vara betydligt svårare på det andra språket. Eftersom språkcentrum i hjärnan redan tillägnat sig plural på ett språk, blir det lättare för den att förstå och känna igen plural på det andra språket.

Föräldrars roll
Vad kan föräldrar göra för att flerspråkiga barn med språkstörning ska utveckla båda sina språk? Den språkliga stimulansen bör ges på båda språken. Som alltid när det gäller barn med språkstörning ska man komma ihåg att inte gå för fort fram. Det kan behövas många upprepningar av ett ord innan barnet har lärt sig det. Det är också viktigt att man stannar i en aktivitet och inte byter så ofta.

Uppmuntra kommunikation
Att kräva att ett barn med en grav språkstörning måste säga något, är ett effektivt sätt att få barnet tyst. Ett bättre sätt är att sätta ord på vad barnet vill, ”jaså du vill ha ett nytt pussel” så att barnet får höra ordet, och så småningom själv också använder det talade språket i mycket högre utsträckning. Ett annat sätt att uppmuntra kommunikation är att inte använda så mycket öppna frågor som ”vad vill du göra?” utan i stället fråga ”vill du göra A eller B?”. För barn som pratar mycket lite kan det vara en hjälp att man börjar använda tecken som stöd. Man kan använda samma tecken på båda språken, eftersom barnet bara använder teckenspråket under en period.

Prata om bilder
Föräldrar uppmanas ofta att läsa högt för barnen för att stimulera språkutvecklingen, men det kan vara ont om barnböcker på modersmålet, eller så är översättningar av svenska barnböcker för svåra. Då kan föräldrarna i stället till exempel titta i fotoalbum med sina barn, och prata om foton från senaste besöket hos släktingar, repetera namn på släktingar, tala om farmors hus och vem som bor där etcetera. Varje gång man tittar i albumet säger man ungefär samma saker, vilket innebär att det språkligt fungerar som att läsa en bok flera gånger. Föräldrar kommer ofta själva på andra saker de kan göra språkligt.

Text av Eva-Kristina Salameh, legitimerad logoped och medicine doktor. Texten publicerades första gången i Tidningen Afasi 2 2017.